Trabant i modell 601 som tillverkades år 1964–1990 Skolan beskylls ofta för att inte hänga med i tiden, för att knappt ha utvecklats från…
Trabant i modell 601 som tillverkades år 1964–1990
Skolan beskylls ofta för att inte hänga med i tiden, för att knappt ha utvecklats från sin ursprungsmodell.
Medan resten av världen gått från hästar till elmotorer, från demon-utdrivning till kognitiv beteendeterapi, från blodtappning till mRNA-vaccin så står läraren fortfarande längst fram i klassrummet och förhör ett par dussin elever genom att skriva glosor på en tavla och sedan peka på de barn som räcker upp handen, som när allmän skolplikt införde i mitten på artonhundratalet.
Vad beror då denna innovationsbrist på?
En förklaring finns i att skolan styrs på samma sätt som industrierna i forna östblocket. Skolan som produkt har därmed en viss likhet med den östtyska bilen Trabant.
Vid lanseringen 1956 var Trabanten ett relativt modernt fordon även med internationella mått mätt. Men när Berlinmuren föll i början på nittiotalet hade den knappt utvecklats alls. Järnridån lyftes och hela världen kunde beskåda en bil med tvåtaktsmotor och plastkaross, som i jämförelse med fordonen i väst, hade mer gemensamt med våra gräsklippare.
Trabanten saknade säkerhetsbälten i baksätet och hade bensintanken under motorhuven. För att ta reda på hur mycket bränsle som fanns kvar fick man sänka ner en sticka i tanken. Någon bränslemätare fanns inte i hytten.
Hur kunde utvecklingen stå så still?
Trabantens chefsingenjör, Werner Lang berättar för New York Times att en av de föreslagna modellerna, en kombi, låg flera år före Volkswagens succébil Golf , men tyvärr godkände östtyska auktoriteter aldrig modellen för massproduktion.
“Det var frustrerande,” medger Lang, som vid intervjutillfället var 85 år. “Det var svårt att entusiasmera mina ingenjörer att bygga nya bilar när de visste att de aldrig skulle produceras.”
Morgondagens skola dog nyss i en hög papper på ett skrivbord på ett myndighetskontor.
Ett liknande exempel på när kreativitet försvinner upp i rök i en korridor på ett statligt verk fick vi bevittna för ett par veckor sedan när skolminister Anna Ekström meddelade att det skett en översyn av timplanen för grundskolan. Nyheten var att det snart ska blir obligatoriskt att läsa ett andra främmande språk och att momentet elevens val tas bort.
Lustigt nog var det nästan precis vad skolministern bett Skolverket utreda ett år tidigare när hon tilldelade dem deras budget för året 2020. Skolverket använde pengarna bland annat för att kontakta 68 remissinstanser för synpunkter på regeringens förslag. Remissinstanserna var långt ifrån eniga, men förslaget ansågs ändå av Skolverket på det hela vara fördelaktigt för svenska barn, och det blev precis som skolministern tänkt sig. Ser man på!
Resultatet blir nu att elever som hellre vill annat tvingas läsa franska, spanska eller tyska mitt i en rådande akut brist på språklärare.
En andra konsekvens är att de lärare och elever som tyckt att det varit givande att i samspråk komma fram till något de vill studera tillsammans, under det momentet som kallas elevens val, inte får göra detta längre, trots att det på sina håll varit uppskattat.
− Även om det finns många exempel på att elevens val fungerar väl ställer sig många huvudmän och rektorer positiva till förslaget att ta bort elevens val, säger Anna Westerholm, chef för läroplansavdelningen på Skolverket, i ett pressmeddelande från myndigheten.
Det som inte fungerar för alla ska inte få fungera för någon. Alla ska med, och just precis där dog något som kanske kunde blivit en väg framåt.
Det ironiska med att just elevens val togs bort är att man gör det med hänvisning till att det “inte har känts som ett riktigt skolämne”, enligt Sara Svanlund, vice ordförande på Lärarnas Riksförbund.
En stjärnklar himmel.
Ingen vet hur framtidens lärande ser ut
Elon Musk (bl a grundare av elbilsföretaget Tesla) skapade för några år sedan en skola åt sina barn. Han döpte den till Ad Astra, mot stjärnorna. Där tänkte han att hans tre söner tillsammans med andra barn skulle lära sig om världen genom praktiska moment som att bygga fordon och planera städer i miniatyr. Skolan finns kvar och drivs enligt ursprungsmodellen, men Elon inser nu att hans barn egentligen mest lär sig från YouTube och Reddit, något han inte säger sig ha några som helst problem med.
Han kanske har rätt, Elon Musk. Det är nog övermod och hybris för oss vuxna att hävda att vi vet precis vilka färdigheter som kommer att vara viktiga om 20 år. Det är inte otänkbart att frivilligt scrollande på Instagram under en rast leder fram till större insikter och idéer än påtvingade tyska glosor. Elon hade nog själv hellre stannat hemma och pysslat med sin dator, än vistats på den skola där han utsattes för mobbning (en gång så brutalt att han fick läggas in på sjukhus efter att ett gäng killar slängt ner honom för en trappa).
Men idéen om en enkel skola där vuxna vet bäst och alla barn glatt gör samma sak utan att knorra sitter djupt. Vår skolministern Anna Ekström säger in en djupintervju med DN att det är viktigt att vi har “en alldeles vanlig skola utan krusiduller”.
Men tänk, Anna Ekström, om vi faktiskt vill ha krusiduller? Eller säkerhetsbälten i baksätet? Eller raketmotorer? Eller bara helt rosa mjuka kuddar!
Det är inte fantasin som sätter gränser. Det är faktiskt du.
Jens Peter de Pedro
Källor:
Regeringens Regleringsbrev till Skolverket för 2020
Skolverket: Mer undervisningstid till SO och NO i grundskolan
Skolverket: Uppdrag om översyn av timplanen för grundskolan och motsvarande skolformer
Skolverket: Ändrade kursplaner — bättre arbetsverktyg för lärarna
New York Times: 2007–06–17 A Rattletrap East German Icon Has Its Day Again
Skolvärlden 2021–03–28: LR om nya timplanerna: ”Man har lyssnat på oss”
Skolvärlden 2021–03–29: Förslag: Byt elevens val mot mer SO och NO
Skolvärlden: 2021–18–01 Förslag till ny timplan så påverkas dina ämnen.
Skolvärlden 2018–11–10: Ny statistik: Akut brist på språklärare
Business Insider: Elon Musk says his kids mosty eduacted by YouTube, reddit.