Vad är fritt lärande?
Fritt lärande är kunskapsinhämtning som sker på initiativ av den som ska lära, eller som sker efter att samtycke getts till den som ska lära ut. Trots ökat intresse för dess filosofi och praktik är fritt lärande inget nytt eller märkvärdigt i sig.
Fritt lärande kan tillämpas på alla pedagogiska metoder.
Det finns hundratals skolor och tusentals familjer runt om i världen där barn lär sig helt och hållet genom fritt lärande. Dock kan inte fritt lärande sägas vara en pedagogik i sig utan måste ses som ett eget paradigm. Detta eftersom vilken pedagogisk metod som helst, i teorin, kan tillämpas med samtycke från eleven.
Grafen visar några av de mesta kända pedagogiska inriktningarna(blått). Samtliga skulle kunna praktiseras under fritt lärande.
Bland de mest välkända modellerna för fritt lärande (grönt) tillämpas pedagogik som är traditionell i vissa fall och mer alternativ i andra.
Grafen bygger på författarens egna bedömningarna av respektive pedagogisk inriktning.
Kan barn lära sig utan tvång?
Människan är synnerligen nyfiken och vetgirig. Vi lär oss gå upprätt och tala vårt modersmål för egen maskin. Men det går uppenbarligen även bra att för oss att på egen hand lära mindre naturliga färdigheter. Till exempel är allt fler barn idag redan läskunniga när de kommer till skolan. Ser vi till arbetslivet så finner vi att större delen av de som arbetar med datorer har lärt sig hemma eller på kurser med frivilligt deltagande, eftersom skolan inte hinner med samhällsutvecklingen på detta område
Att alla människor kan ta till sig färdigheter och kunskaper via fritt lärande, det vet vi. Frågan borde snarare vara om alla individer kan lära sig allt de behöver helt utan tvång. Vad krävs för att fritt lärande ska fungera?
- Förväntningar från omgivningen att lärande är elevens ansvar.
- Obegränsade möjligheter att leka, utforska och följa sina egna intressen.
- Möjlighet att nyttja de verktyg och den teknik som för tillfället används i det vuxna samhället.
- Närhet till omtänksamma vuxna som är där för att stödja, inte för att döma.
- Blandade åldersgrupper där yngre barn kan få kunskaper av äldre barn, och där de äldre kan öva sitt ledarskap och sin empati gentemot de yngre.
- Möjlighet att delta i en stabilt, stödjande och respektfull social miljö.
Om dessa sex förutsättningar finns i barnets miljö så är det fullt möjligt för de allra flesta att via fritt lärande inhämta de kunskaper som krävs för att så småningom bli fullgoda medborgare. [1]
Fritt lärande som mänsklig rättighet
Den mest grundläggande av våra rättigheter är att få tänka och uttrycka oss. Skolan som den ser ut idag ger tyvärr inte unga människor dessa rättigheter. Detta blir allt svårare att acceptera för dem som växer upp i mogna demokratier, eftersom barn här behandlas med allt mer respekt. Unga har även vad som tidigare skulle varit otänkbara möjligheter att söka egen information och egna kunskaper, vilket också försvårar förståelsen för relevansen med pedagogik som bygger på måsten i innehåll, tid och rum.
Varför byta lär-paradigm nu?
Redan Platon sade år 380 att den kunskap som inhämtas under tvång får föga fäste i sinnet. Kanske har det krävts över tusen år, en betydligt bättre barnsyn, två informationsrevolutioner och en skola i kris för att vi ska kunna förstå att unga även under frihet kan lära sig allt vad samhället behöver att de ska kunna. Om vi vill ha en mänskligare och mer dynamisk värld så är ett byte till fritt lärande, både i skolan och hemma, ett nödvändigt steg på vägen.
[1] Gray, P. (2016). Children’s natural ways of learning still work—even for the three Rs. In D. C. Geary & D. B. Berch (eds),
Evolutionary perspectives on child development and education (pp 63-93). Springer.